Uppdatering september 2013

Ack vad jag störde mig pa de avdöda korsbandsbloggarna! När jag fick diagnos började jag söka internet runt efter erfarenhetsberättelser och gissa om jag tyckte det var trakigt med korsbandsbloggar som uppdaterades dagligen under de första jobbiga manaderna och sen bara tvärdog. Vore ju atminstone fint att höra att folk blivit friska... Jag har blivit frisk sedan den lilla set-backen 2012! Det tog typ tre manaders vila+träning att komma tillbaka fran mupp-incidenten. Knäet madde bra. Sen knäckte det, helt omotiverat, i slutet av juni 2012. Böjde sig framat när jag satte ner foten under ett helt vanligt steg hemma i min brors lägenhet. Jättehalta Lotta i flera dagar (detta var i Sverige sa jag tänkte att jag biter ihop tills jag kommer hem). Väl hemma madde jag redan lite bättre men inom en vecka fran första knäcket vek sig knäet igen. Vis av tidigare rehab-liv slog jag direkt till pa bade kryckor och min gamla trusty benskena. Den senare fick hänga med i nagra veckor - kändes tryggt och man far sittplats pa sparvagnen samt en käck benskenebränna.. Utan mer väsen än sa atergick allt till det normala framat juli/augusti 2012. Vad är det "normala"? Fram till i maj/juni 2013 var det detta: benen mar bra, jag känner inte av skadan, min hallning har förbättrats och jag skaffade ordentlig gymvana! :) Om jag inte tränade benstyrka ca tva ganger i veckan kändes det dock direkt i knäet - fit for life … I juni 2013 började jag dock jobba som en liten iller. Ingen tid för träning när gymmet stänger 22 och jag lämnar kontoret 23.. Jag tog mig dock tid att springa en del med kollegor pa lunchen - löpning är ju inte en höjdare för knäna men ack sa gott för själen och nätverket..och utan styrkesträning borde knäet gett med sig a det snaraste? Men - ah lycka - jag tillbringade sommaren i kontorsstolen (graaaat) och tidvis i löpsparet (pust) utan knäkänning! HaHA! Nu, i september, börjar dock varens muskleröverskott att ta slut. Förra veckan kändes knäet, för första gangen sedan i maj, som vore det fyllt med blött hushallspapper istället för fungerande anatomi och varje steg var som att kliva i en oväntad grop pa vänstersidan. Tva sessioner i gymmet senare (som hände typ omedelbums) känns allt bra igen. Fit for life!

Set-back ...

Jag var i Davos för nagra helger sedan och njöt av mitt nya korsband och mina nya starka benmuskler - pa lördagen (bluebird, powder dessutom).

Pa söndagen hann jag inte ens böja mig ner för att spänna pjäxorna pa toppen innan en mupp körde över bakändan pa mina skidor, hakade i vänsterskidan och drog med sig den i ett kors över högerskidan: benen drogs ut sa att tarna pekade 190° fran varandra och jag kunde inget göra förutom känna ligamenten dras ur och se ett ars rehab flasha framför ögonen. Tänkte först att det inte var sa farligt och akte en vända - angrade mig ganska omgaende (antagligen pajade min menisk förra aret kanske inte i själva olyckan utan under efterföljande eftermiddagsakning) och det var den säsongens skidakning till ända. Fan.

Jag har varit hos läkaren sedan dess.Han mättes stabiliteten i knäna och jag har nu 9//10 (vill minnas att det var 9 // 7 förra gangen); lösknän for life tack vare muppen. Som tur är är inget av eller heltrasigt sa jag behöver inte opereras igen. Menisken i högerbenet (fd "friska benet") har dock fatt en skrama och jag ombads skippa skidakning, springa, tennis och squash den närmsta manaden... Det där med tennisen känns ju jobbigt! ;-) Skämt om racketsport asido kan jag alltsa eventuellt aka igen slutet av april - visst finns det fortfarande en-tva-tre potentiellt härliga skidhelger kvar da (speciellt i Engelberg som fortfarande har ca 5m snötäcke, whohoo) men jag har gett upp den här säsongen. Hoppas pa nästa istället, hoppas kunna ga pa en tur da ocksa..

Annars tränar jag pa, ungefär samma som förra inlägget. Jag har tappat en hel del i vikt pa bara nagra veckor; en del för att jobbet varit stressigt och jag inte ätit sa mycket men en hel del pga träningen. I början tappade jag knappt vikt men krympte i storlek (yay yay, fett blir muskler) och pa sistone har jag tappat massor i vikt och storlek (antar att detta var muskler som förtvinade, det kan ju ga undan som jag vet). Planen är att biffa pa med träningen, skadar aldrig att vara stark samtidigt som man kan äta gott och vill jag ga ner i storlek är det ju bara att ligga stilla nagra dagar och invänta krympningen till skillnad fran fetma som knappast smälter bort av sig själv..

Friskhetstecken

Nu var det länge sen!

25 januari sa min sjukgymnast att jag fick börja aka skidor igen. 29 januari stod jag pa lagg i Flumserberg, full av tillförsikt - kommer det att bära eller brista: det bar! Planen var att ta det lugnt i bla och kanske röda backer - somehow var det bäst sikt och snö i de svarta och det gick ocksa utmärkt. :)

Sen dess har jag akt de flesta helger: det märks att vänsterbenet är sämre - mindre kraft att ta av och lite sämre motorik - men det är inget som hindrar mig. Jag är inte rädd för att aka heller, men sa fort jag tappar minsta kontroll blir jag direkt rädd och vill stanna och samla kontrollen igen.

Resten av livet funkar i princip fint. Om jag "hard"tränar knäet är det lite sämre dagen/dagarna efter men aterhämtningstiden gar ner hela tiden. I söndags sprang jag 5-6 km och i mandags hade jag för första gangen pa länge (manader) känning när jag gick nerför trappor i högklackat. I tisdags var dock känningen redan förbi.

Jag kan nästan krypa pa knä och sitta pa knä som innan olyckan, men bara nästan. Knöligheten som var problemet vid krypning känns som ett mycket mindre problem nu även om jag känner av det och fortfarande undviker att sätta i knät. När jag sitter pa knä ser det normalt ut fran sidan men som ett S framifran - krävs ungefär en timmes träning blandat med stretch innan jag sitter rakt.

Man ser ingen skillnad pa benen längre, ganska muskliga bada tva numera! Ska försöka fota fran sängläget sa man kan jämföra med sjuklingbilderna fran i maj..

Arren runt knäna visar att jag operaret korsbandet, sa är det bara. Elakingflinet sitter där det sitter men bleknar väl en del med tiden.

Vad är "kvar"?
Baksida lar är oftast svaret, vad jag än fragar. De tva muskler som fick donera lite senor har en tendens att vara sa inaktiva de bara kan och de maste tränas upp och aktiveras. Explosiviteten är ocksa to-do; det är fortfarande märkbar skillnad pa snabbeheten i rörelse mellan benen.

Plan:
Fortsätta stryrketräna, hela benen men fokus pa baksida lar.
- Benpress, benböj, utfall, godmorron med axelvikt, hantlar, redcord e/o pa balansplattor etc
- Rumplyft (enbent) pa boll, rulle, trampande, i redcord. Rumphävningar pa ett ben och armbagarna.
Träna upp explosiviteten och koordinationen.
- running abc: höga knän, rumpsparkar, spattben, stoora sprang.
- snabbintervaller
- hoppa! hoppa sidled, hoppa hage, hoppa mellan utfallsteg, hoppa enbent, hoppa brett ...
Stretcha
- stretcha benen "normalt"
- sitta pa knä uppvärmd
Dessutom
- fingra lite pa ärren sa huden inte läker fast
- resten av kroppen ...

Fitness update

Igar:

• 36 min löpband, 4.48km :)
• bencurl pa boll, lyckades nästan komma upp enbent pa sjukbenet
• omvänd planka pa armbagarna, lyckades för första gangen enbent pa sjukbenet

Sa nöjd!

Igar hade jag inga men av det hela, idag kändes knäet tyvärr instabilt och ihaligt. Jag hoppas det är nagon form av "träningsvärk" och inte att nagot pajat..

Att sitta pa knä

Nästan!


Efter tva timmar i gymmet, dvs ordentligt uppvärmda knän, lyckades jag under stretch-vända nummer tva nästan sitta pa knä! Det gjorde ont som satan men jag sag inte sne ut alls och jag behövde knappt halla emot med benmusklerna. Yay!

Läkarbesök

I fredags var jag pa koll hos läkaren (lite uppföljning samt nödvändigt för att fa mer sjukgympa). Det gick väl "sadär".

• Mitt knä är fortfarande instabilt, enl nagon metallisk mätgrej.
• Mitt lar har för lite muskler, tre cm skillnad i omkrets mot friska och bara en cm är försvarbart. Hon tyckte att jag borde träna mer med vikter och maskiner.
• Eventuellt kommer jag aldrig att kunna böja knäet mer än jag redan kan, dvs att sitta pa knä kan vara över för alltid.
• Ga pa knä är ocksa tveksamt, knöligheten i knäet är titanfästet de opererade in och det tar det helst inte ut. Hon sa att de jobbar pa att utveckla en metod utan titan men det hjälper ju inte mig.

Hon skrev istället för sjukgymnastik ut MTT, som är medzinische-training-tetwas.. Som jag fattar det är det samma som jag gör? Jag haller verkligen pa att tappa bort mig i det här - jag satsar massor pa att göra det jag blir tillsagd men kan ju inte veta om jag borde göra nagot mer? Tar gärna lead pa mitt tillfrisknande som jag ju maste men jag saknar helt enkelt kunskap och adminterminologin har jag verkligen inte koll pa. Hon skulle ringa till min sjukgymnast och diskutera mitt fall, se till att jag far ett ordentligt schema med antal reps och sa. Far se vad det blir, ordentligt schema har jag bett om en del själv och da har jag fatt göra ett själv ocksa..
Sen sprang jag pa sjukgymnasten i korridoren pa väg ut sa nu vet han vad jag vet, i samma förvirrade skepnad med.

Sjukgymnastik uppföljning

I onsdags var jag hos sjukgymnasten och tog upp problemet med fotlyftningen. Sjukgymnasten tyckte att rumplyften pa rulle borde kommit at muskeln pa baksida lar som lyfter foten men det visar sig att jag kan rulla rulle utan att använda en viss muskel alls ... Apa, knäveckstricepen ligger alltsa fyra-fem manader efter i rehaben. :( Jag fick nya övningar för att komma at den iallafall. Jag tog ocksa upp att jag inte känner att det finns en plan - vad behöver jag kunna göra för att fa aka skidor igen? Jo, hoppa pa ett ben (det opererade saklart). Jaha. Och vad behöver jag för att komma dit; utfallshoppa och spring-abc. Ok. Alltsa är mitt nya program detta:

För baksida lar:
Enbent rumplyft med mellanstor boll - rulla bollen fram o tillbaka
Enbent "bakvänd armhävning utan hävning" - rakt ben, hälen i golvet rumpan i luften och andra viktpunkten pa a) händerna pa ett trappsteg b) golvet eller c) armbagarna i golvet.
Enbent rumphävning i redcord eller liknande.


För stabilitet o spänst:
Utfall framat, diagonalt och at sidan.
Spring-abc, dvs jogga och a) sparka i rumpan b) "spatta" med benet och c) hänga-i-luften stoora sprang.

Fragade ocksa om jag kunde ga ner pa ett ganska lagt kaloriintag utan att det paverkar muskelbygget - det sa han att jag kunde vilket jag tycker later konstigt.