Idag var jag hos sjukgymnasten. Pa senaste tiden känner jag mig ofta lite besviken när jag är där - vi gör aldrig det jag tänkt mig, tiden gar för snabbt och jag har fler fragor efterat än innan.
Iallafall, dagens sjukgympa:
efter uppvärmning pa elliptical;
hoppa, fran utfallssteg till utfallssteg at andra halletdetta har jag tränat förr, men det var da för svart - senast jag var pa sjukgympa sades att jag skulle hoppa som-ett-springsteg vilket jag gjorde litegrann innan jag började springa istället. Na, jag utfallshoppar - tydligen sätter jag i tarna pa sjuka benet istället för hälen - bakläxa. :(
springa, sparka mot rumpan alt "spatta" fram benet sa gummisulan skriker
oh, jag har ingen koordination, hur svart kan det vara? svart, tydligen. Läxa. :(
Här nämnde jag att jag fortfarande inte far hälen mot rumpan och att knäet är otrevligt att lägga vikt pa.
stretch
Sjukgymnasten trodde att knäobehagligheten kunde bero pa att vävnaden i knät fortfarande är mjuk. Ingen aning om det är normalt eller daligt samt vad man kan göra at det. Böjligheten tyckte han dock att jag skulle stretcha vad det gar tills vi ses nästa vecka, da ska han testa mekaniken - vad nu det betyder?
Sen var det schluss mit lustig. Jag var trött och sur för att inget riktigt gatt som jag ville, utom att jag fatt berätta om böjligheten - alltid nagot iofs, och gjorde 20 min pa ellipticalen. Därefter en del stretching och försökte sparka mig i rumpan. Da insag jag att jag knappt orkar lyfta benet till den gamla hederliga stretcha-framsida-lar-genom-att-dra-i-foten! Med foten i vinkel gar det nagorlunda men med spetsig ta är det som när jag var jättesvag - jag gör men inget händer efter ca 90°. Huh? Off to the internets för att lära mig anatomi...känner mig riktigt ensam med benet nu.
No comments:
Post a Comment